tisdag 30 december 2014

Lekfullt

Vår huvudsyssla de senaste dagarna har varit lek. Ute och inne, mest med det vi fått i julklapp. Det kan nog vara så roligt att bara vara tillsammans och göra sånt som gör en glad. Och hela familjen mår bra av det märker jag. Igår blev det inte just av att leka och det märktes genast med att humören var mer på helspänn hos oss alla. Idag skall vi gå ut och skotta och bygga snögubbe efter maten. Åtminstone jag och Ian.


Ian fick en doktorsväska i julklapp och momi var så snäll så hon lagade ett fint band åt honom att ha på så man skulle känna igen doktorn själv.


Erikas favoritklapp. Knappt har hon fått ögonen upp på morgonen så skall hon iväg på en åktur.



 Ute har det varit så fint och uppiggande med snötäcket som täcker allt det gråa.



På pulkkapromenad i skymningen. Mål: Grandma och grandpa och leftovers från juldagen.


Tävling i grannarnas pulkkabacke.


 På väg ut på tupplur i -18° iklädd bomullshalare, byxor, ylletröja, hjälmmössa, yllevantar, utevantar, yllesockor, utetofflor, vinterhalare, thermosovsäck, vagnsovpåse och en tjock yllefilt över vagnen så inandningsluften hålls varm(are än -18°)

söndag 28 december 2014

Ett band blir avklippt

Det var den julen. Till min stora glädje har vi lyckats ta det ganska lugnt och gjort sånt som vi har haft lust att göra. Julen firade vi hos min morbror och hans familj och på juldagen dukades traditionsenligt den amerikanska kalkonmiddagen upp hos svärföräldrarna. Nu är julen firad och det är dags att rikta blicken framåt, mot det nya året.

Om några veckor skall jag vara borta hemifrån en natt och därför bestämde jag mig för att det skulle vara en bra tid att avvänja Erika från amningen nu. Det skulle ändå vara bra att få henne att sluta äta på natten och vid nästan 11 månader är det väl ganska passligt med avvänjning. Dessutom har vi kommit riktigt bra igång med mjölkprodukterna.

Så igår när barnen ätit sin gröt var det dags att göra ett försök. Ian i sin säng och Erika i sin. Det blev en hel del gråt förstås, men det störde inte Ian. Han somnade mitt i allting. Och efter ungeför en halvtimme gråt, lite i sängen och ganska mycket i famnen, somnade också Erika i sin egen säng. Natten gick sedan ganska lugnt till. Efter tre timmar i sin säng med bara lite gnyende då och då, förflyttades hon bredvid mig och sova och fortsatt med det största delen av natten. En del kryp och gnäll men för det mesta sov vi. Vilken duktig flicka jag har.

Men det gäller att vara fast besluten för att stå på sig. Inte bara för att hon skulle vilja tröstas med närhet och varm mjölk, utan för att det är så förbannat obekvämt för mig. Men mitt hårda arbete belönas idag med mat ute och Hobbiten. Jag ska försöka att inte bli melankolisk över att min lilla flicka nu klarar sig utan mig.

onsdag 24 december 2014

Julhälsning




Jag önskar alla en god jul med god mat och kärt sällskap!

Med den här bilden åkte posten iväg med våra julhälsningar till vänner och släktingar, nära och fjärran.




måndag 22 december 2014

Vad är julen gjord av?

Julen är gjord av pyssel och pynt tillsammans...

 

 kära släktingar...


pepparkakor (med skurna Omar-karkkin, fast det ser ut som ost)...


nån som smakar på risgrynsgröt för första gången...


nya vänskaper...
 

jultraditioner med goda vänner...


hemlagade godsaker i fina paket, i år blev det bl.a. rocky road choko och tranbärsskorpor...




snö...


 och förstås, julklappar!






torsdag 11 december 2014

Tv-pedanten

Det är svårt att hitta bra serier att titta på. Därför blev jag glad när jag idag märkte att Downton Abbey har kommit till Netflix. Nu vet jag inte exakt hur länge den varit där, men för några månader sen när jag sökte efter den så fanns den inte ännu. Denna serie har jag alltså inte sett ett enda avsnitt av, men många har rekommenderat den. Den går på finsk tv men jag har inte tittad på den där heller. Jag har nämligen ett problem när det kommer till tv-serier. Jag vill se dem från början. Och jag vill helst se alla avsnitt. I rätt ordning.

Jag blir helt galen på att börja med en serie på tredje säsongen eller att missa avsnitt i mitten och sen bara fortsätta. Jag kan liksom inte följa med det nya utan att hela tiden fundera på vad jag missat. Tänk om det hände något jätteviktigt i det avsnittet jag inte såg. Jag vill inte heller veta vad som kommer att hända sen. Fråga fast min kära man hur glad jag blir när han på kvällen tittar på någon serie som vi båda följer men han hunnit längre fram. Jag måste gå genom vardagsrummet med ögonen fast och händerna för öronen för att inte få veta vad som händer om två avsnitt.

Är jag den enda som är så här neurotisk när det gäller tv-serier? Inte för att det begränsar sig till det. Det är samma sak med filmer och böcker. Vem börjar se på en film i mitten? När man bläddrar bland kanalerna och hittar en bra film som hållit på i en timme. Inte kan man ju DÅ börja titta på den.

Så är det ju det här med att försöka hålla reda på vilka serier man sett och hur långt. Det finns en miljon serier och de kommer säsonger nu och då. De går på tv och så går de på paus. Sen följer man med någon annan serie och så går den på paus. Sen börjar den första igen men det är också repris. Men så mitt i allt har det sen också börjat komma nya, eller har jag nu sett de här avsnitten?


Nåja, nu är jag i alla fall nöjd när jag kan se alla fyra säsonger av Downton Abbey utan problem. Så nu tar det väl några veckor innan jag är här igen. Och bankar huvudet i bordet.

tisdag 9 december 2014

Mera tävlingstips

Inspirerad av föregående inläggs bloggtävlingstips kommer här ett till (samma ko är fortfarande nere i diket). På bloggen http://kaduilla.fi/qandvictoria/ lottas det ut ett designpaket. Ta dig en titt. Jag brukar aldrig vinna nånting men kanske du skulle göra det. Det skulle vara lite som om jag skulle vinna om någon skulle vinna på grund av mitt tips!


Flera länkar till pågående tävlingar finns här. Ju flera man deltar i desto större chans att vinna, ju.

Nionde luckan

Bakom nionde luckan gömmer sig en bloggjulkalender. Och här har jag nog en egen ko i diket så att säga. Gå in och delta i utlottningen av ett par snofsiga örhängen.

Jag tycker det är roligt att följa med vad allt mänskor hittar på i sina blogginlägg. Jag har på senaste tiden surfat ganska mycket i den finlandssvenska bloggvärlden och tycker att det finns massor med roliga bloggar att läsa. Som små fönster in i folks hus. Man får en glimt här och där från olika vardagar. Det gäller dock att komma ihåg att det som syns på bloggarna är noga utvalda glimtar och man skall inte få ångest för att ens egen vardag inte bara innehåller pyssel, bakverk och sköna dagar på stan. Det gör ingens.

måndag 8 december 2014

Åttonde luckan

Dagens julkalenderfynd är en DIY-lucka. Det här var en äldre lucka, jag hade tänkt laga dagens men det hade inneburit en tur ut på gården för att skaffa material och jag kände mig lite för sockrig för att ge mig ut i regnet.

Nu hittade jag istället materialet på Prisma i form av akryl- och polyesterfilttyg. Jag hade hellre haft ett tjockare ulltyg men det här är vad jag hittade, och det blev riktigt bra det också. Det är alltså frågan om en filtkorg som jag hittade på bloggen cindyekman.com. Hon skriver att det bara tar 15 minuter, men för mig som gjorde korgen för första gången tog det nog närmare 45 minuter. Men jag är nöjd med resultatet så det var det värt.

Instruktionerna var lätta att följa och det enda jag gjorde annorlunda var att jag använde olika färgers tyg för själva korgen och för remsorna som jag flätade ihop den med. Och så använde jag fyra långa remsor för att fläta istället för åtta kortare som det stod i instruktionerna. Det blev mindre att fästa, och det passade mig för jag hatar att fästa.





lördag 6 december 2014

mnbvcdfghjj (eller sjätte luckan)

Dagens inlägg bjuder min 3-åriga son på. Och därför rekommenderar vi också idag hans favoritjulkalender (förutom den med godis och legobitar, förstås), Jacquie Lawson-kalendern på datorn som Grandma skickade åt honom. Den kostar några dollar, men den är faktiskt ganska rolig. Bakom varje lucka finns en kort film med olika juliga teman. I gårdagens lucka fick vi dekorera julgransbollar.



Här är Ians djupsinniga tankar för idag:

äjökwgde00oukotuykymnmkbmgh.ölnl.nl.llnln.l .mm,,k-ä,---.önhmbbnhgythtutguyjuikuulo6ykookykookhyokoykhoyohyokyoiiuiiiiiiihiyohoyp+8ii8p88ååå´åp6o66 mbnjjnb njbnjb kn,m.ö,,.lhyhgttrdeffeffefgtkoooloiui8i97897o9iuiu70oiuooi


torsdag 4 december 2014

Fjärde luckan

I Hyvän mielen joulukalenteri:s fjärde lucka står det att man skall stänga all elektronik för kvällen. Det missade jag nu lite ikväll. Jag tycker ändå att det skulle vara bra att ha en sådan kväll i veckan. Eller åtminstone nu och då.

Jag gillar att sitta i soffan och titta på en spännande serie. Jag gillar att läsa bloggar på paden medan jag dricker kaffe. Jag gillar att kunna kolla mejlen på telefonen då jag är på språng. Men alltid behöver man inte ha en skärm framför sig. Det blir så lätt för mycket.

Nu tänker jag i alla fall njuta av något som inte är elektroniskt. Svartvinbärs- och apelsinglass och blåbärs- och kardemummaglass. En bra avslutning på en hektisk dag.


En positiv överraskning

Förra året beställde jag våra julkort på vistaprint.fi. Beställningen gick åt skogen. Det var fel pris och besvärligt med kundservicen. Jag var riktigt sur och berättade också åt folk hur missnöjd jag var. Men några dagar senare kom korten och de var superfina! Dessutom fick jag en ursäkt per epost tillsammans med ett erbjudande, -25% på nästa beställning.

Nåja, nu var det då dags igen. Bilden var tagen och jag satt framför datorn och funderade varifrån jag skulle beställa i år. Förra året var då själva beställningsprocessen väldigt besvärlig och kundbetjäningen nöjaktig. Men julkorten var prima. Och på returpapper dessutom. Och så hade jag ju erbjudandet från förra gången. Så jag bestämde mig för att ge vistaprint en till chans. Jag gjorde korten enligt egen modell på deras sidor. Det var lite dyrare än om man gjort enligt en färdig modell men nu blev de som jag ville ha dem.

Men sen. Erbjudandet funkade inte. Blä. Problem igen. Jag fick igen söka upp kundtjänstens telefonnummer och ringa upp. En vänlig tjejröst svarade efter att jag köat i ca 5 minuter. Jag förklarade problemet åt henne. Hon sade att jag redan borde ha -50% eftersom det är frågan om en julprodukt. Det hade jag inte. Aja, sade hon, men jag sätter in -50% nu, du vill säkert hellre ha det än -25%?

Vad skönt att det ibland kan vara så enkelt. Och en nöjd kund sprider ordet om en positiv erfarenhet.


Så här såg de flesta bilderna ut när vi skulle fota. Bilden som valdes till julkorten pantar jag ännu på tills korten nått sina mottagare. Lite spänning skall det väl vara.

onsdag 3 december 2014

Tredje luckan

Idag startade Blingos julkalender med ett erbjudande, och fastän jag senast igår skrev att reklam är tråkigt, så är det här förstås jättespännande. Och jag är helt objektiv, förstås. Men kolla in kalendern ifall ni gillar kläderna. Ni kanske hittar något ni absolut behöver. Sen får man gärna göra beställningarna på adressen www.blingo.fi/linnsofiewfagerman så får jag en liten slant för mitt hårda arbete med marknadsföringen.


tisdag 2 december 2014

Andra luckan

Idag var det dags att öppna andra luckan i kalendern. Nu förstår jag ju att ingen är intresserad av att varje dag läsa om vad jag hade för godis i min kalenderlucka (idag var det en citronmarmelad) så jag tänker istället skriva om vad jag hittar för andra julkalendrar. Det finns massor med julkalendrar på nätet, i bloggar och på andra nätsidor. Ganska mycket är reklam och det är ju ganska tråkigt, men ifall att jag hittar något intressantare så tänkte jag dela med mig. En i dagen, bara jag hinner.

Den här julkalendern stötte jag på idag. Den är på något sätt lite gullig.

måndag 1 december 2014

Första luckan

Så var det dags att öppna kalendrarna. Ian fick sin förra året medan min har varit med om så många som 28 jular. En respektabel ålder för en julkalender. Den har jag fått av min mormorsmor. Det är väl egentligen det enda minnet av henne jag har. Hon dog några år efter att jag föddes så jag kommer inte ihåg henne alls. Men kalendern lever kvar.

Det bästa är att min mamma känner tomten och han fyller kalendern varje år och så hämtar hon den åt mig. Och nu har han börjat fylla Ians också. Vilken snäll tomte.



Första luckan innehöll min absoluta favoritgodsak, chokolakutoffebit. Mums.

Fastän flunssan håller på och ge med sig tynger den nog ännu lite. Den här mysiga synen väntade när jag kikade in i vardagsrummet mitt i matlagningen.