Kouign-Amann

På fredagen bakade jag Kouign-amann [kujnn-jamann]. Det är en bretonsk smörbakelse som jag blev förälskad i för några år sedan när vi semestrade hos min mans småkusin i norra Frankrike. Den finns inte att få här sådär som dess mer världsvana släktingar: croissant, pain au chokolat och pain au raisin.

Efter fyra års fundering bestämde jag mig nu för att ta mig an utmaningen. En smördeg, puff pastry. En jästdeg som skall varvas med smör så att den i ugnen stiger och blir underbart fluffig och frasig. Med karamelliserat socker på. Låter ganska bra, va?

Den här degen har en process med flera faser än jag orkar räkna nu och det går en hel dag åt till att laga den. Man kan naturligtvis göra en massa annat medan man låter degen stå under lagandet så riktigt så vanvettigt är det inte som det kanske låter.

Så här gick det. Jag använde mig av det här receptet. Det är på engelska och har amerikanska mått, vilket förstås inte gör bakandet lättare.

Jag smörade skålen.

Jag ställde degen på sin första jäsning.

Jag lagade ett smörblock och ställde det att kylas i kylskåpet medan degen kyldes i frysen.

Jag kavlade ut degen och lade smöret på. Sedan vek jag in kanterna så att smöret blev inpaketerat.

Jag kavlade ut paketet och vek ihop det som ett brev. Sedan ställde jag degen att kylas ner, först i frysen och sen i kylskåpet. Sedan kavlade jag ut degen och vek ihop den igen. Sedan kavlade jag degen och vek ihop den igen. Sedan skulle den kylas ner igen. Efter det skulle den kavlas igen och så skulle man sätta socker på innan man vek ihop den och kavlade ännu en gång.

 Till slut skar jag ut fyrkanter, strödde socker på och lyfte upp hörnen och ställde in i en muffinsplåt. Såhär ställde jag in dem i kylskåpet övernatten för att gräddas till morgonkaffet. I ugnen skulle de sedan stiga och bli som stora fluffiga muffinsar. Nam.

Resultat: TOTALT MISSLYCKANDE! De steg inte en millimeter. Och fastän de var väldigt goda också i sin tillplattade existens, så var de så maffiga att jag nästan svimmade efter att jag ätit en.

Nåväl. Jag borde väl inte ha väntat mig jag skulle lyckas med detta konstverk genast första gången. Jag tänker dock inte ge upp. Håll koll på nya inlägg med nya försök. Nästa gång tänker jag söka ett recept som baserar sig på en deg som görs med färsk jäst. Den här gjordes med torrjäst och det är bara inte lika bra.