måndag 23 mars 2015

Gröna fingrar

Idag efter att Erika åkt ut på sin tupplur sade jag åt Ian att jag hade något roligt program åt oss bara jag hade städat upp i köket. Han ville förstås veta vad, men jag ville bygga upp det hela lite och sade att det var en överrasking. (Jag tänkte alltså att vi skulle göra något så spännande som att så påskgräs. Jag hade kollat att vi hade mylla och påskgräsfröpåsarna håller hela tiden på och dyker upp någonstans när man inte behöver dem.)

Medan jag tömde och fyllde diskmaskinen frågade Ian kanske 48 gånger vad det var vi skulle göra. Jag började plocka fram saker vi skulle behöva och sist skulle jag hämta fröpåsen. Den var inte där jag tänkte. Ian följde efter på ca 2 mm:s avstånd och fortsatte att fråga. På ställe efter ställe lyste fröpåsen med sin frånvaro. Resultat: En nyfiken och ivrig kille och inget påskgräs. Men som mamma måste man vara duktig på att dra äss ur ärmen. Det blev ett lite annat projekt och mina jättetekoppar med guldkant fick en ny uppgift.





Vårt pengaträd är den enda växten som överlevt, av dem vi hade med oss när vi flyttade hit 2007. Nu var det dags för det att bilda familj. Fyra sticklingar flyttade in i tekopparna och i varje kopp stack vi också in ett blad som lossnat. Få se vad som slår rot.

Ian önskade sig ett pizzabesök till Iso Omena och det skall han få bara jag druckit upp mitt kaffe. Där skall också inhandlas en påse påskgräs. Jag sade också åt Ian att jag tänkte att jag skulle köpa en gammaldags papperskalender, varpå han frågade: En pojkkalender då? Hmm...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar